Har du alkoholproblem eller är du orolig för någon i din närhet?

Ring vår telefonjour 08-720 38 42 så får du prata med en tillfrisknad alkoholist. Öppen alla dagar året om 11-13 samt 18-20

Fakta om Anonyma Alkoholister

Historiska fakta

AA föddes 1935 i Akron, Ohio, som en följd av ett möte mellan Bill W och doktor Bob. Bill W var en börsmäklare från New York och doktor Bob hade en privatklinik i Akron. Båda ansågs vara hopplösa alkoholister.

Innan de träffades hade de båda haft kontakter med Oxford-Gruppen, en sammanslutning av nästan bara icke-alkoholister, som betonade allomfattande andliga värden i det dagliga livet. På den tiden leddes Oxford-Gruppen av den episkopale kyrkomannen doktor Samuel Shoemaker. Under dennes andliga inflytande och med hjälp av en gammal vän, Ebby T, blev Bill W nykter och bibehöll sin nykterhet genom att arbeta med andra alkoholister, trots att faktiskt ingen av dem tillfrisknade. Under tiden hade doktor Bobs deltagande i Oxford-Gruppen i Akron inte lyckats hjälpa honom till nykterhet.

När Bill W och doktor Bob sluligen möttes var inverkan på doktorn omedelbar. Den här gången fann han sig ansikte mot ansikte med en lidande medmänniska, som lyckats bli nykter. Bill underströk att alkoholism var en själslig, känslomässig och fysisk sjukdom. Detta var ett betydelsefull faktum han hade lärt från doktor William D Silkworth på Towns Hospital i New York, där Bill ofta varit patient. Trots att doktor Bob var läkare kände han inte till att alkoholism var en sjukdom.

Påverkad av Bills övertygande idéer övergick han snart till nykterhet för att aldrig dricka mer. Den grundläggande gnistan till AA hade tänts.

Båda började omgående att arbeta med alkoholister vid Akron City Hospital, där en patient snabbt uppnådde fullständig nykterhet. Trots att namnet Anonyma Alkoholister ännu inte var påtänkt, så var dessa tre män faktiskt kärnan i den första AA-gruppen. På hösten 1935 bildades så småningom en andra grupp i New York, en tredje kom till i Cleveland 1939. Det hade tagit mer än fyra år att åstadkomma 100 nyktra alkoholister i de tre grupperna.

Tidigt 1939 gav gemenskapen ut sin ”grundtext” i boken Alcoholics Anonymous (Anonyma Alkoholister). Texten, som är skriven av Bill W, förklarar AAs filosofi och metoder där kärnpunkten är de numera välkända Tolv Stegen för personligt tillfrisknande. Boken förstärktes med personliga levnadsberättelser från trettio tillfrisknande alkoholister. Från denna tidpunkt utvecklades AA snabbt.

Samma år, 1939, införde Cleveland Plain Dealer (en dagstidning) en serie artiklar om AA, varmt understödda av ledarartiklar. Clevelandgruppen som hade ca 20 deltagare översvämmades av otaliga vädjanden om hjälp. Alkoholister som bara hade varit nyktra några veckor sattes i arbete för att hjälpa dessa nykomlingar. Detta innebar en omvändning och resultaten var fantastiska. Några få månader senare hade Clevelandgruppen utökats till 500 och för första gången kunde man visa att nykterhet kunde ”massproduceras”.

Under tiden hade Bob och Bill 1938 organiserat ett övergripande förvaltarskap för den spirande gemenskapen. Vänner till John D Rockefeller Jr blev tillsammans med ett antal AA-medlemmar deltagare i ett förtroenderåd som kallades ”The Alcoholic Foundation”. Alla försök att driva in stora penningbelopp misslyckades dock. Mr Rockefeller drog klokt den slutsatsen att för stora summor pengar kunde förstöra den ännu outveklade gemenskapen. Icke desto mindre lyckades man i New York öppna ett litet kontor för att handlägga och distribuera AA-boken ­ ett företag som i huvudsak finansierats av AA-medlemmarna själva.

Boken och det nya kontoret kom snabbt till nytta. En artikel om AA i tidskriften Liberty hösten 1939 resulterade i 800 brådskade samtal om hjälp. 1940 gav Mr Rockefeller en middag för många av sina prominenta vänner i New York för att ge publicitet åt AA. Detta medförde ännu en flod av vädjanden.

Uppmärksamheten riktades på Anonyma Alkoholister som snart fick stor spridning. Nya grupper växte upp och vid årets slut var deltagarantalet 2 000.

I mars 1941 hade Saturday Evening Post på framträdande plats en utmärkt artikel om AA och gensvaret blev enormt. Vid slutet av året hade deltagarantalet ökat till 6 000 och antalet grupper hade ökat i motsvarande grad. När AA nu spreds över hela USA och Canada växte nya grupper upp som svampar ur jorden.

1950 fanns det runt om i världen 100 000 tillfrisknande alkoholister. Trots att detta var mycket imponerande, så blev 1940-50 inte desto mindre en period av stor osäkerhet. Frågan var om alla dessa ”ombytliga” alkoholister kunde leva och arbeta tillsammans i grupper. Kunde de hålla samman och fungera effektiv? Detta var det olösta problemet. Korrenspondensen med tusentals grupper med deras problem, blev en av huvuduppgifterna för kontoret i New York.

Redan 1946 hade det emellertid blivit möjligt att dra säkra slutsatser om vilken inställning, vilken praxis och vilka funktioner som bäst skulle gagna AAs syften. Dessa principer, som hade utvecklats genom en slitsam grupperfarenhet, strukturerades av Bill till det som i dag är känt som Anonyma Alkoholisters Tolv Traditioner. 1950 hade det tidigare kaoset i huvudsak försvunnit. En framgångsrik formel för enigheten och funktionen inom AA hade uppnåtts och omsatts i handling.

Under denna hektiska 10-årsperiod ägnade sig doktor Bob åt frågan om sjukhusvård för alkoholister och försökte påverka dem med AAs grundprinciper. Ett stort antal alkoholister strömmade till Akron för att få hjälp vid S:t Thomas, ett katolskt sjukhus. Doktor Bob blev medlem av staben. Som en följd härav förmedlade han och syster M Ignatia, som också ingick i staben, AAs budskap till omkring 5 000 lidande alkoholister. Efter doktor Bobs död 1950 fortsatte syster Ignatia att arbeta vid Cleveland Charity Hospital, där hon bistods av de lokala AA-grupperna och där ytterligare 10 000 alkoholister först hittade AA.

Detta är ett fint och tidigt exempel på sjukhusvård där AA kunde samarbeta med medicin och andlighet.

Samma år, 1950, höll AA sitt första internationella konvent i Cleveland. Där framträdde doktor Bob för sista gången och ägnade sitt sista tal åt behovet att ”göra det enkelt” inom AA. Tillsammans med alla närvarande fick han uppleva hur Anonyma Alkoholisters Tolv Traditioner entusiastiskt antogs för permanent bruk av AAs gemenskap över hela världen.

Doktor Bob dog 16 november 1950.

Nästa historiska steg i AAs utveckling kom då grundarna insåg att de måste överlämna sitt förvaltarskap till AA självt. Genom instiftande av den Allmänna Servicekonferensen överläts ansvaret för den världsomspännande servicen och AA som helthet, till gemenskapen.

Med detta hade AAs övergripande verksamhet blivit säkerställd för framtiden.

Vid det andra internationella konventet som hölls i S:t Louis 1955 firades AAs 20-årsdag. Den Allmänna Servicekonferensen hade då bevisat sitt värde. Vid konferensen överlät Bill W å de gamla deltagarnas vägnar, den framtida vården och uppsikten över AA, till konferensen och förtroenderådet. Vid detta ögonblick stod gemenskapen på egna ben. AA hade blivit myndigt.

Hade det inte varit för AAs tidiga vänner kanske inte Anomyma Alkoholister hade blivit till. Och utan denna skara av vänner och välgångsönskare som givit så mycket av sin tid och sina ansträngningar för att hjälpa oss, speciellt inom medicinen, kyrkan och massmedia över hela världen, hade inte AA växt och blomstrat. Gemenskapen känner en ständig tacksamhet för detta.

Den 24 januari 1971 dog Bill W av lunginflammation i Miami Beach, Florida, där han vid konventets 35-jubileum sju månader tidigare, hade framfört sina sista ord till sina AA-vänner: ”Gud välsigne er och Anonyma Alkoholister för alltid.”

Sedan dess har AA verkligen blivit globalt och detta har visat att AAs sätt att leva kan överbrygga de flesta ras-, tros- och språkbarriärer. AAs Världservicemöte startade 1969 och har sedan dess hållits varannat år.

AA:s historia i Sverige

Under 40-talet började AA spridas över världen, så även till Europa. Det skulle dock dröja tills mitten av 50-talet innan de första traditionsenliga grupperna bildades i Sverige.

Orsaken till den sena starten av ett traditionsenlgt AA i Sverige beror i huvudsak på de missförstånd som gjorde att stora delar av den svenska länkrörelsen trodde att de var AA-gupper. Länkrörelsen fick snabbt gehör och utvecklandet av ett traditionsenligt AA kom därmed att försenas.

Den första svenska traditionsenliga AA-gruppen var Centralgruppen i Stockholm, som startades 1956 på Kristinehovs Malmgård på Söder i Stockholm. Denna grupp, som senare bytte namn till Malmgårdsgruppen, finns fortfarande kvar på samma plats.

Under 50- och 60-talet fanns relativt få traditionsenliga AA-grupper i Sverige och man bildade en gemensam kommitté, Centralkommittén, för att verka för att fler grupper blev traditionsenliga. Inflyttningen från Finland, där AA hunnit bli mer etablerat, fick till följd att ett antal finskspråkiga AA-grupper bildades, och under en rad år fanns fler finska AA-grupper än svenska.

Under senare delen av 80-talet skedde en mycket kraftig tillväxt av AA-grupper i Sverige. En av orsakerna till detta var att den s k Minnesota-modellen introducerades i Sverige. Denna behandlingsmodell bygger på delar av AAs tolvstegsprogram och i behandlingen ingår som regel att patienterna slussas ut till lokala AA-grupper för att fortsätta sitt tillfrisknande där.

AA som sådant har ingen sammanblandning med varken Minnesota-modellen eller behandlingshemmen.

Under dessa år växte AA till ca 480 grupper över hela Sverige.

1991 infördes den nya servicestrukturen i Sverige, med ett förtroenderåd och en årlig Servicekonferens. Landet delades in i sex regioner och varje region i ett antal kretsar. Genom denna servicestruktur kan grupperna samverka, utbyta erfarenheter och fatta beslut i frågor som rör AA som helhet.

AAs tillväxt är idag långsammare än under de explosiva åren 84-95, och mer normal i jämförelse med andra länder.

Andelen medlemmar från behandlingshem minskar medan andelen som kommer ”direkt från gatan” ökar. Detta är en naturlig föjld, eftersom resurserna för behandling minskat i samhället.

Andelen kvinnor i AA är ca en tredjedel, men ökar, liksom andelen unga medlemmar. Allt fler yngre människor inser redan tidigt att de har, eller kommer att få, problem med alkoholen. Genom att gå till AA kan de undslippa många års lidande som annars väntar.

I Sverige finns förutom svenska och finskspråkiga möten även möten på t ex engelska, isländska och spanska.

Sidan uppdaterades: 25 november 2009